Kyrkans insatser vid Estoniakatastrofen viktiga även för icke troende

Published: 2014-10-02

Med anledning av den stora uppmärksamhet det rönt att det gått 20 år sedan Estoniakatastrofen vill SND lyfta fram ett relaterat material i samlingarna. Forskningsmaterialet i enkätstudien visar att 90 procent av de tillfrågade ansåg Svenska kyrkans insatser viktiga även för icke-religiösa.

Estoniafärjan gick under i svår storm under sin färd från estländska Tallinn till Stockholm den 28 september 1994. Ombord fanns 989 personer varav 852 förolyckades.

Olyckan är den genom tiderna största fartygskatastrofen i fredstid i nordiska farvatten. Efter Estonias förlisning gjordes en mängd insatser från olika organisationer för att hjälpa till och bistå i den svåra situationen.

Estoniaundersökningen 1994 genomfördes av SIFO på uppdrag av Estoniagruppen vid Svenska kyrkans Forskningssekretariat i Uppsala. Den ger insyn i allmänhetens attityd till Svenska kyrkan efter dess insatser i samband med Estoniakatastrofen.

– Ett av resultaten blev att 90 procent av 2 000 personer, vilket är ett stort urval av svenska folket, helt eller delvis bejakade påståendet att Estoniakatastrofen visar att Svenska kyrkan i vissa situationer kan vara viktig också för dem som inte är religiösa, säger professor emeritus Göran Gustafsson vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.

Undersökningen gjordes under en tvåveckorsperiod cirka två månader efter färjan M/S Estonias förlisning den 28 september 1994. Syftet var att se vilken attityd allmänheten hade till Svenska kyrkan efter dess insatser med anledning av färjekatastrofen.

Frågor ställdes om kyrklig aktivitet, känsla av samhörighet med Svenska kyrkan, förändrad uppfattning om Svenska kyrkans roll i samhället efter Estonia-katastrofen och religiösa aktiviteter med anledning av Estonias förlisning. Respondenterna fick även ange sin inställning till ett antal påståenden om de religiösa dimensionerna.

Av: MONICA BENGTSON
Länk till studien