Valprogram för Landsbygdspartiet Bondeförbundet 1952

c
Centerpartiet Valmanifest - Riksdagsval 1952
Ladda ned: pdf | txt
Hämtat från "Svenska valprogram 1902-1952", sammanställda av Sven-Olov Håkansson vid Statsvetenskapliga inst. Göteborgs universitet 1959. ISBN 99-0391724-4
VALPROGRAM FÖR LANDSBYGDSPARTIET BONDEFÖRBUNDET. Sveriges folk går åter till val för att bestämma sammansättningen av riksdagens andra kammare och ange riktlinjerna för rikspolitiken. För Landsbygdspartiet Bondeförbundet blir årets val mycket betydelsefullt. Ett framgångsrikt val stärker partiets möjligheter att fortsätta sitt för land och folk gagnande arbete. Utrikespolitiken och försvaret. Det världspolitiska läget är alltjämt allvarligt. En allmän medborgerlig samling kring utrikespolitikens huvudlinjer framstår därför som nödvändig. Utrikespolitiken bör således alltfort följa en i förhållande till stormaktsallianser neutral linje och vårt försvar göres så starkt som våra resurser tillåter. Vårt folk bör i överensstämmelse med sin demokratiska grundsyn aktivt deltaga i strävandena att främja en fredlig sammanlevnad mellan folken på rättvisans och den nationella frihetens grund. Skärpt vaksamhet är påkallad mot sådana element som i främmande intressens tjänst vill underminera vår svenska samhällsordning. Den ekonomiska politiken. En god och jämn arbetstillgång, en rättvis inkomstfördelning och trygghet mot nöd bör utgöra den allmänna målsättningen för den ekonomiska politiken. Balans inom samhällsekonomien synes nu ligga inom räckhåll, men den strama ekonomiska politik som hittills förts måste fortsätta till dess att penningvärdet stabiliserats. En balans som vinnes genom detaljregleringar och ingrepp i näringslivet är emellertid osäker. En varaktig ekonomisk jämvikt kan endast uppnås genom ökad produktion och ökat sparande. Partiet understryker därför nödvändigheten av en ekonomisk politik, som främjar produktionen och sparandet, så att återstående detaljregleringar inom näringslivet göres överflödiga. För att produktionens effektivitet och avkastning skall kunna fortgående stegras erfordras ett samspel mellan det allmännas och de enskildas ansträngningar. Detta samarbete bör genomföras i form av överläggningar mellan staten och representanter för näringslivet i dess olika former. Med hänsyn till ovissheten om den kommande ekonomiska utvecklingen bör åtgärder i god tid vidtagas för att möta de påfrestningar, som skulle inträda därest den nu märkbara konjunkturavmattningen skulle övergå i en utpräglad lågkonjunktur. Partiet konstaterar med tillfredsställelse att en skattelindring blivit möjlig att genomföra vid årets riksdag. Det är emellertid önskvärt att man går vidare på skattesänkningarnas väg, därför att det höga skattetrycket ofördelaktigt påverkar arbetsviljan, produktionen och sparandet. I syfte att skapa förutsättningar för en ytterligare minskning av skattebördan måste största möjliga sparsamhet med allmänna medel iakttagas så att det allmännas utgifter kan begränsas. Så snart konjunkturläget det tillåter, bör de tillfälliga skatter, som pålagts näringslivet i inflationsbekämpande syfte, avskaffas. Effektiv skatteutjämning mellan kommunerna måste genomföras. Statliga bidrag till kommunerna bör i detta syfte fastställas att utgå med hänsyn till skatteunderlaget i dessa. Socialpolitiken. En ytterligare utvidgning av socialförsäkringssystemet är önskvärd i syfte att säkerställa den sociala tryggheten för alla samhällsgrupper. Nya kostnadskrävande reformer kan dock endast genomföras i den mån ökningen av produktionen och produktiviteten samt tillgången på personal medger detta. De för den närmaste framtiden mest angelägna uppgifterna ifråga om socialförsäkringen är att återställa de sociala förmånernas realvärde samt att åstadkomma en effektiv samordning mellan socialförsäkringssystemets olika delar. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt hälso- och sjukvården, samt åldringsvården. Fortsatta överväganden bör göras beträffande omfattningen och finansieringen av en allmän pensionsförsäkring. Kulturpolitiken. Vid genomförandet av den nioåriga enhetsskolan bör största möjliga hänsyn tas till de resultat som den nu pågående försöksverksamheten kommer att ge. Målsättningen för enhetsskolan måste vara att likvärdighet skapas mellan land och stad och mellan teoretisk och praktisk undervisning samt att en hög standard i undervisningen upprätthålles. Utbildningsmöjligheterna måste göras tillgängliga för all ungdom utan hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förhållanden eller bostadsort. Den vetenskapliga forskningen på olika områden, som är oundgänglig för framåtskridandet, bör verksamt främjas. Stöd åt folkbildningsarbetet framstår som en angelägen uppgift. Jordbrukspolitiken. Prispolitiken på jordbrukets område har under en följd av år i det väsentliga utgjort ett stöd åt konsumenterna. I enlighet med 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken skall denna alltfort inriktas på en sådan prissättning att likvärdighet i ekonomisk standard mellan jordbruket och andra näringar kan uppnås och bibehållas. Statsmakterna bör stödja en jordbruksproduktion, som tryggar landets behov av livsmedel. Härför erfordras alltjämt en prisreglering. Denna bör på längre sikt inriktas på att lämna utrymme för marknadsmässiga prisförskjutningar för att ge möjlighet till en självreglering av produktionsinriktningen, varigenom ingripanden i detalj från det allmännas sida blir överflödiga. Om överskott av jordbruksprodukter uppstår, bör det allmänna lämna ett lämpligt avpassat stöd för överskottets avsättning. Då småbruket ur såväl ekonomiska som sociala och befolkningspolitiska synpunkter utgör en för vårt land nödvändig produktionsform måste dess lönsamhet garanteras. Företrädesrätt till för småbruket lämpad produktion utgör ett verksamt medel härvidlag. Partiet förväntar att den pågående utredningen om de mindre jordbrukens komplettering med skog skall leda till positivt resultat. Jordbrukets rationalisering måste ske i samförstånd med jordbrukarna själva, så att dess karaktär av jordbrukets egen verksamhet klart framträder. Rationaliseringsorganen måste arbeta under sådana former att jordbrukets praktiska utövare får möjlighet att göra sina synpunkter gällande. Programmet för upprustning av jordbrukets forsknings- och undervisningsanstalter fullföljas. Landsbygdens utveckling. Landsbygdens behov och intressen måste verksamt tillgodoses. Landsbygdens och tätorternas problem bör lösas med utgångspunkt från hela samhällets intresse. Den omfattande koncentrationen av näringsliv och bebyggelse till större städer inger allvarliga betänkligheter. En jämnare fördelning av näringsliv och bebyggelse samt tryggad sysselsättning bör åstadkommas genom utveckling av småindustrien och hantverket samt genom förläggning av annan industriell verksamhet till härför lämpliga platser på landsbygden. Egna hems- och bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden bör främjas. Utbyggnad av vägnätet, fullföljande av elektrifieringen samt förbättring av post- och telefonförbindelserna utgör nödvändiga förutsättningar för utvecklingen av landets näringsliv. Partiet konstaterar med tillfredsställelse att möjligheter beretts att fullfölja den trängande nödvändiga upprustningen av vägväsendet i snabbare takt samt att beslut fattats i syfte att främja utvecklingen av det enskilda vägväsendet. Dyrortssystemet som hindrat landsbygdens ekonomiska utveckling bör snarast avskaffas. Landsbygdens kulturliv bör bringas till en rikare utveckling under med verkan av landsbygdens egen befolkning och dess organisationer samt med stöd av det allmänna. I kristen och fosterländsk anda vill Landsbygdspartiet Bondeförbundet fortsätta sitt arbete för vårt svenska samhälles välfärd och förkovran.