Den konstnärliga forskningen och konstnärliga forskningsdata har på senare tid lyfts på agendan. Men konstnärlig forskning och forskningsdata inom konstnärlig forskning har i flera år diskuterats av Vetenskapsrådet, SUHF och inte minst inom Konstex, ett nationellt nätverk för lärosäten med examinationsrätt på konstnärlig grund.
SND bedriver sedan ett par månader ett arbete kring forskningsdata inom konstnärlig forskning. Karin Westin Tikkanen, utbildningssamordnare på SND, ansvarar för arbetet.
– Vi har haft en period av förutsättningslösa samtal med företrädare på olika nivåer från konstnärlig forskning, däribland från lärosäten inom Konstex, för att få en uppfattning om deras syn på forskningsdata och vilka problem de ser kring lagring och delning av forskningsdata från det konstnärliga fältet. Nu är det dags att ta frågan vidare och se vad SND mer konkret kan göra.
När vi talar om konstnärlig forskning behöver vi skilja på forskningen och verket: konstnärlig forskning handlar om att analysera processen som leder fram till ett konstnärligt verk. Verket som sådant är inte föremålet för forskningen utan en del av det vetenskapliga resultatet.
”Vi har inga forskningsdata”
Synen på konstnärliga forskningsdata skiljer sig åt mellan de företrädare för fältet som Karin Westin Tikkanen talat med. Där de på ett lärosäte hävdar att de inte har några forskningsdata alls, talar ett annat lärosäte helt självklart om forskningsdata. Frågan är vad konstnärliga forskningsdata är, och om vad som avgör det.
– Konstnärlig forskning inom till exempel textildesign rör sig över hela spektrat från mätvärden och intervjuer som ger traditionella forskningsdata, till studier av den konstnärliga processen. Det gör att det är bättre att tala om forskningsdata från konstnärlig forskning. Det konstnärliga ligger inte i själva data.
Frågorna om forskningsdata behöver föras på ett annat sätt inom konstnärlig forskning, där aspekter om vad som är relevant och möjligt att spara och återanvända behöver vägas in. Ellen Røed, prorektor vid Stockholms konstnärliga högskola, lyfte i samtal på SKH perspektivet om etiska och estetiska överväganden. För hur ska man resonera kring frågor om verkshöjd och upphovsrätt när det handlar om skisser till ett verk, eller kring dataskyddsförordningen och etiska dilemman när en konstnär är en del av verket?
Få en bild av vad forskarna behöver
Karin Westin Tikkanen påpekar värdet av öppna samtal med forskarna för att få en bild av deras verklighet som forskare för att kunna hjälpa dem med det de behöver ha från en organisation som SND.
– Bland det som efterfrågats finns riktlinjer som inte bara informerar om hur det ska vara utan som vägleder genom forskningsprocessen. Till exempel kring hur man väljer ut vilka forskningsdata som ska och kan sparas, hur man ska resonera kring upphovsrätt i ett samarbetsprojekt mellan flera konstnärer och hur man kan använda datahanteringsplaner på ett mer anpassat och dynamiskt sätt genom processen.
Detta är bara början
Karin Westin Tikkanen avslutar med att berätta hur positiva forskarna är till att prata om de här frågorna och hur viktigt det är att fortsätta samtalen kring konstnärlig forskning.
– Vi har kommit en bit på vägen mot att förstå frågorna som ställs inom konstnärlig forskning, men det är mycket som återstår att besvara och en hel del ligger på en högre nivå än vad vi kan besvara inom ramarna för det här arbetet på SND. Men det är en bra början.
Läs mer om konstnärlig forskning i Vetenskapsrådets forskningsöversikt publicerad i slutet av januari i år.