Intresset var stort när SND-nätverket diskuterade olika plattformar för delning av forskningsdata. Det är svårt att ha en samlad bild av allt som erbjuds, men SND:s IT-chef Johan Fihn Marberg presenterade några av de generella saker som är viktiga att tänka på vid val av delningsplats.
Forskarstödet på lärosätena får ofta frågor från forskare om vilka plattformar eller repositorier de ska välja för att dela forskningsdata. Som enskild medarbetare är det svårt att ha kunskap om alla de lösningar som erbjuds. Det finns till exempel både generella repositorier (som oftast accepterar data från alla ämnesområden) och ämnesspecifika repositorier (som är anpassade efter ett specifikt vetenskapligt område). SND rekommenderar att forskare väljer ämnesspecifika plattformar/repositorier om sådana finns. SND har möjlighet att skörda metadata från andra repositorier för synlighet i forskningsdatakatalogen.
Generella rekommendationer från SND
Flera av deltagarna på den digitala nätverksträffen undrade om SND eller några av lärosätena har listor över rekommenderade plattformar.
– På SND rekommenderar vi så klart oss själva och vår DORIS-lösning, men i övrigt förordar vi inga specifika repositorier. Vi har i stället generella rekommendationer kring vad man ska tänka på när man väljer plattform, sa Johan Fihn Marberg.
I sin presentation tog han upp ett flertal exempel på viktiga frågor att ta ställning till, bland annat:
- Vilken är målgruppen för repositoriet/plattformen?
- Var lagras data?
- Delar repositoriet/plattformen ut så kallade persistenta identifierare?
- Har repositoriet/plattformen en långsiktig plan och finansiering?
- Kan data/metadata hämtas ut till ett eventuellt arkiv?
- Hur stora data kan hanteras av repositoriet/plattformen?
- Finns det några kostnader för att använda repositoriet/plattformen?
- Hur ser sökbarheten ut?
- Är data beskrivna med rika metadata?
- Används kontrollerade vokabulärer och strukturerade filter?
- Hur ser licens- och användarvillkor ut?
Inga listor på lärosätena
Inte heller lärosätena har listor för forskare när det gäller vilka plattformar som ska väljas för att publicera och dela data. Men flera deltagare gav exempel på de generella krav som lärosätena har.
– På Örebro universitet har vi sagt att repositoriet ska vara certifierat och att data ska få en PID (persistent identifierare). Vi ser helst inte att det är ett förlagsrepositorium, vi vill inte riskera att råka ut för samma begränsade rättigheter som när det gäller vetenskapliga artiklar, berättade Mattias Persson.
KTH och Chalmers rekommenderar SND och Zenodo som generella repositorier. När det gäller ämnesspecifika repositorier brukar de och flera andra lärosäten rekommendera att forskarna använder re3data för att hitta lämpliga plattformar med hög kvalitet.
Länk till Johan Fihn Marbergs presentation på nätverksträffen.